Rädsla!

Vet inte om jag skrivit om det här förut, men skriver igen för känner att jag behöver få ur mig lite för att slippa ha allt i skallen.
 
Jag har ingen förlossningsrädsla alls, ser verkligen fram emot förlossningen. Min nervositet är över att gå på toaletten efteråt, hur det kommer kännas osv. Liten grej att oroa sig över kanske ;) MEN.. däremot så är jag livrädd för snitt. Så det gör att jag automatiskt är livrädd för att gå över tiden, få en stor bebis som inte kan komma ut normalt eller att förlossningen drar ut så på tiden så att jag måste snittas. Där ligger min rädsla. 
 
Har inte ens tagit upp det med min barnmorska för känns som att alla bara säger och tänker att det går att föda stora barn normalt, att jag inte behöver oroa mig, att snittas inte är hela världen. Orkar inte ens höra sånt, för det skrämmer MIG. 

Skulle vilja få en garanti på att jag inte kommer gå över tiden, då skulle jag känna mig lugnare. Men såna går inte att få i den här världen. Och igångsättning får jag ändå inte förrän 15 dagar efter BF om jag skulle gå över. Förstår inte varför dom ska låta bebisarna vara kvar så länge när de ändå räknas som fullgångna i vecka 38? Ökar ju bara risken för stora barn och komplikationer. Visst, igångsättningar har väl en del risk för komplikationer dom med, men tror ändå det är bättre än att behöva gå över tiden så länge.
 
Så bebis, kom snart! <3
#1 - - Louise:

Jag hade tagit upp det med BM, man ska ju det. Min syster gjorde det. :)

Svar: Jo jag vet, tänker på det varje gång innan men när jag väl är där så struntar jag i det. Men får kanske göra det nästa gång.
rockamommy.blogg.se

#2 - - Dujaghanvi:

Var också rädd för kejsarsnitt. Men hade inte med det i beräkningen, klart jag skulle föda normalt..men icke! Så när det gick som det gick under natten som avslutades med just kejsarsnitt är jag ledsen att jag inte ens tänkte tanken innan. Tror det är bra att du har gjort det, och oftast behövs det ju inte.. Kommer säkert gå bra! Och just där och då vill man bara ha ut bebben, snitt eller ej! Stor Peppkram inför förlossningen!

Svar: Ja man kan ju inte styra över det tyvärr. Bebisen måste ju ut :) Tack ska du ha, kram! <3
rockamommy.blogg.se

#3 - - Hanna:

Hade exakt samma rädslor som du!Att sättas igång,ligga med värkar i 3 dagar och sen ändå vehöva snittas.Och att gå på toa!
Men du kan ju tänka såhär att går du över så du behöver sättas igång är kroppen väldigt redo för förlossning.Så antagligen går det ändå rätt fort :).Och toabesöken kommer gå galant ;).Jag blev faktiskt kass i magen efteråt (tydligen rätt vanligt) så det kom utan ansträngning ;).

Svar: Det är sant! Min kropp har ju förberett sig i flera veckor redan så är ingen som tror att jag kommer gå över tiden. Inte ens jag de flesta dagar men ibland smyger det sig på att det faktiskt kan hända. Men som du säger, så är väl kroppen redo då :)
Haha vad bra, hoppas på lösmage är med då!
rockamommy.blogg.se

#4 - - Caroline:

Gör dig själv en tjänst och ha med det i beräkningen, det är VÄLDIGT vanligt att det blir snitt. Jag ville inte att det skulle bli det men efter 18 timmar med starka värkar så blev det snitt då varken jag eller bebisen orkade mer och jag öppnade mig i snigelfart ( höll på 3 dagar hemma oxå med förvärkar hela nätter). Det blev inte AKUT men kunde ha blivit om jag inte lyssnat på kroppen och gick på läkarens rekommendation att snittas... Dock måste jag säga att jag inte hade ont mer än några dagar efter och kunde promenera och göra det mesta som vanligt ( inte lyfta för tungt såklart) så det behöver inte bli jobbigt eller göra ont efter med kejsarsnitt vilket jag trodde. Lycka till iaf, snart är er guldklimp här! =)

Svar: Jo jag får försöka ha det! :) man vet aldrig vad som händer.Tack så mycket <3
rockamommy.blogg.se